 |
| Biljetten |
 |
| Programmet |
Det var nog mest mor- och farföräldrar som var där, om jag ska vara ärlig. Dessvärre var det nog inte heller någon förälder som anordnat programmet, med tanke på att evenemanget började med fika halv tolv och höll på till två på eftermiddagen.
 |
| Lunch i Atrium |
För min del var det otänkbart att inte ge mina barn lunch (om inte annat för min egen självbevarelsedrifts skull) så jag började med att köpa biljetter och tog därefter med mig pojkarna ner i Atriumrestaurangen. Jag var lite stressad över detta, då jag visste att programmet skulle börja halv tolv, men då det på biljetten stod "drop-in fika" så bestämde jag att lunchen fick ta den tid den tog
Beslutet att börja med lunch var nog det smartaste jag gjort på länge. Maten var mycket god i vanlig ordning och pojkarna åt så det stod härliga till. Medan Caspar valde köttgrytan så fick Casimir en konstig fiskrätt (som såg ut som en stor friterad/stekt fiskbiff) som han också åt med god aptit.
 |
| "De avhuggna huvudena" av Théodore Géricault |
Efter lunchen var det så dags för fikat som visade sig vara en torr och tråkig kanelbulle utan pärlsocker, vilket pojkarna skakade unisont på huvudet åt. Eftersom ingen av dem ens tagit en tugga skänkte jag bort bullarna till några barn som såg hungriga ut (och antagligen inte ätit lunch i restaurangen precis innan).
 |
| Casimir förevisar sina favoriter |
Trots att vi ätit lunch och fikat hade vi därefter en halvtimma att fördriva innan det var dags för dansen runt granen, tid som vi ägnade åt att följa med en stund på en av barnvisningarna. Ganska snabbt gav jag upp, då det inte var vår vanliga museipedagog som höll i visningen utan en trevlig men ytterst opedagogisk kille som bland annat pratade med småbarnen om "pälsbrämade högtidskläder". Själv var jag nöjd i alla fall eftersom Casimir inte bara tagit museikillen i hand och sagt vad han hette, utan även presenterat lillebror (då Caspar var för blyg och gömde sig bakom mig vid presentationen).
Istället för visning lät jag Casimir vara ciceron och visa lillebror favoriterna, vilket bland annat innebar en skulptur med en stor orm, en tavla med en ekorre och en skulptur av en centaur i slagsmål. Tavlan med de avhuggna huvudena var en bonus, vilket framförallt Casimir tyckte var oerhört fascinerande.
 |
| Kom nu då! |
Därefter började äntligen Julgransplundringen, vilket jag när det kom till kritan hade stora svårigheter att locka med Casimir till. Efter visningen var det nämligen "Ateljé för alla" och barnen skulle idag få göra frukter i lera. Efter en påminnelse om att det antagligen skulle finnas en godispåse till varje barn lät sig Casimir dock nådigt övertalas.
 |
| Trångt om saligheten |
Själva dansen var trevlig även om det var väl trångt i affären som var vald för ändamålet. Personligen tror jag att det var tre gånger så mycket folk som lämpligt. Trots detta gick det ändå förvånansvärt bra att dansa, vilket antagligen mest berodde på en klämmig sångledare och en duktig dragspelare.
 |
| En riktig jultomte |
 |
| Pojkarna får julpåse |
Då dansen var slut fick alla barnen ställa sig på kö och fick därefter en julklapp bestående av en fin Elsa Beskow-almanacka och en liten godispåse. Ingen av pojkarna hann dock öppna godispåsen innan Casimir travade iväg till ateljén och leran, något som Caspar hade mycket svårt att acceptera till en början. Efter en stund fann han sig i sitt öde och satte igång att skulptera något som mest såg ut som hundbajs, som han sedan målade grön.
 |
| Glad i ateljén |
 |
| Caspar skulpterar |
Själv skulpterade jag frukter (lydig som jag är då det var temat för dagen) medan Casimir tillverkade ett träd med en bikupa i.
 |
| Casimir ger bort sitt godis |
Innan vi gick hem satte vi oss så slutligen i matsäcksrummet där pojkarna öppnade sina godispåsar. Casimir som inte är så väldigt förtjust i godis gav bort en hel del av innehållet i sin påse till Caspar.
